Stockholm i antågande

Om precis en vecka ligger jag nog halvdöd på en madrass hemma hos David i Kilburn, London, efter en lång dags resande, kånkande av väskor, remmar som går sönder, barn som gråter i sätet framför, värk i rygg, kaffe i knät, lock för öronen, urladdad mp3 och en pirrande känsla i magen. Men innan dess ska jag ju avverka en helg i Stockholm hos Emeli, vilket kommer bli kul. Lugnet innan stormen. Om vi nu kommer ta det så lugnt, vill säga. Jag har faktiskt aldrig varit ute i Stockholm så det ska vi nog hinna med, samt diverse fikor hit och dit. På fredag ska jag klippa mig (om det fanns en röd knapp med texten EMERGENCY i ens liv så har jag nu dunkat den i botten - jag fick nämligen raseriutbrott på mitt hår för några veckor sen och tyckte att det var en bra idé att klippa mig själv framför badrumsspegeln, vilket det inte var, därav emergencyn - vill helst inte se ut som en bakfull Elisabet Höglund när jag ska på anställningsintervju i London).

Inte långt kvar nu. Det ska bli otroligt skönt att få komma igång med någonting. Jag har typ sittsår, och min datorstol här hemma vrålar "PLEEEEASE, STOP IT! I CAN'T TAKE ANYMOOOOORE!" i ren utmattning. Jag är redo, skulle man kunna säga.

Redo kille