Friday 10 September 2010

The final countdown

Vad är det för likhet mellan de tre små grisarna och antalet dagar som Olle fortfarande bor i Sverige? Jo, just antalet tre. Jag minns när jag blev nojig över att det bara var tre månader kvar innan jag skulle åka. Nu går mitt flyg på måndag. Det är liksom lika kort tid dit som när man brukar säga till sina klasskompisar på fredag eftermiddag att "vi ses på måndag". Och alla måndagar när man träffar sina klasskompisar igen så känns det som om man träffade dem igår, snarare än i fredags... Förstår ni? Jag kommer sitta på Arlanda i ett litet kick!

De senaste veckorna har praktiskt taget varit helt upp och ner. Det har hänt massa påfrestande saker, och samtidigt så kanske allt förstoras upp på grund av den ångest jag faktiskt känner över att flytta. Alltså, jag har inte ångest över att flytta till London; det ska bli jättekul! Det som är jobbigt är att flytta från tryggheten här hemma. Bort från tillvaron som jag byggt här. Ibland känner jag att jag faktiskt vill stanna kvar lite till, men när jag väl ser mig om så märker jag att det inte är som vanligt här längre. Folk flyttar, splittras, växer ifrån varandra och tappar kontakten. Det har liksom redan börjat, och därför känner jag att jag MÅSTE flytta nu, om jag någonsin ska göra det, även fast det är lite läskigt.

Vad har jag framför mig nu då, än så länge?
Jag och Frida anländer i London på måndag kväll. Därefter tar vi oss in till stan, varifrån vi tar ett tåg ut till en dansk tjej som heter Julie. Varken jag eller Frida har träffat människan förut, men hon verkar väldigt trevlig. Jag kom i kontakt med henne genom en sida som heter couchsurfing.org där man kan söka tillfällig sovplats. Dessa vänliga själar tar alltså emot folk helt gratis om de har en soffa över. Jag och Frida ska bo hos Julie i några nätter tills vi har hittat ett eget boende, och jag hoppas det går bra. Vi vill naturligtvis kunna lita på henne och resten som bor i lägenheten, men vi kommer säkerligen vara på vår vakt i början och inte lämna värdesaker obevakade. Man kan aldrig vara nog försiktig. Men det känns ändå väldigt skönt att ha någonstans att ta vägen de första dagarna, och det är ju väldigt vänligt av henne att ta emot folk bara sådär. Det tackar vi för!
På tisdag ska vi väl försöka fixa så mycket som möjligt. En sak jag ganska snabbt ska ta itu med är att fixa ett engelskt simkort till mobilen. Därefter blir det att söka jobb som en galning! Har printat ut typ tusen CV:n som jag ska strö omkring mig, och ska först och främst sikta in mig på caféer, butiker och matställen, så får vi se vem som ger vika för min strålande karisma först... ;)

Och vet ni? Jag ska på audition på onsdag för ett jobb! Det ska bli väldigt spännande, men jag ska göra det mest som en kul grej. Audition för vad? Nej, det säger jag inte än :) Mer info om det när jag väl varit där och fått besked...

Nu ska jag ge mig ner till Forex och köpa pund. Igår köpte jag reseadapter, grenuttag och en ny dator! Tidigare i veckan köpte jag en väska. Imorgon ska jag börja packa. På söndag blir det middag med familjen. På måndag åker jag.

No comments:

Post a Comment