Första advent

I England är det inte lika vanligt att man firar advent som i Sverige, och då är det tur att an har massa awesome svenska flatmates som kan mysa med en. Ikea gjorde stort slag i saken. Kan informera alla Londonsvenskar om att det fortfarande finns glögg på Ikea Croydon – ÄN SÅ LÄNGE!

Nya butiken är öppnad

Mina händer har valkar och min rygg värker, men ALLVARLIGT – nu är vi färdiga och i torsdags öppnade vi vår nya affär.
Välkommen till Tommy Hilfiger Brompton Road. Olle Roberg kommer vara till er tjänst.

Onsdagslook ftw!

Älskar att kliva ur sängen, käka frukost, och köra keps-och-glasögon-dag.

Nya lägenheten

Efter många månader på hostel har vi då hittat vår fina lägenhet ett stenkast från det gröna Streatham Common och endast 30 sekunder från tågstationen. I’M SO DONE WITH HOSTELS! Sista natten på vårt hostel spelade vi in en spontan film efter att jag sagt att jag var så glad att jag skulle kunna jojka ut genom fönstret. Eftersom jag var så glad såg jag liksom ingen mening med att inte göra det. Det kanske kommer upp på facebook i framtiden. Våran lägenhet är nyrenoverad och fräsch och bara jättebra. Vi såg en mus förra veckan dock. I vardagsrummet. Och sen såg vi den i köket. Men jag antar att man inte kan få allt här i världen. Musen ska dock dö, var så säkra.

Vårt kök och min flatmate Sara
som ser ut som The Ring-tjejen.

Vardagsrum, part I.

Vardagsrum, part II + The Ring-tjejen.

Öppen igenmurad spis + ljus + Jack-julpynt.

Trappa + The Ring-tjejen.

Vår granne har katter. Ja det har han.

Inflyttningsfest!

Denna kväll hade vi då inflyttningsfest som inte blev överbefolkad alls, men ändå slutade i en rätt trevlig kväll med massa kaloririk mat och god dricka, massa svenskar och några Hilfiger-kollegor. Kort och koncist kan man också säga att om man är jättepepp och beslutar sig för att gå ut i Clapham Junction så är det bra om man vet vart man ska gå innan man drar, för utbudet är inte jättestort, NEJ. Vi siktar på en awesome kväll längre fram när vi är stora och coola!

En butik i antågande

Ville bli arkeolog när jag var liten. Har aldrig sett mig själv bära lådor i ett av världens mest vimlande shoppingkvarter. När jag kommer upp ur tunnelbanan på morgonen möts jag av Harrods väldiga skyltfönster som för tillfället är dekorerat med frostig inredning, och på vägen till jobbet går jag in i Prada-tanter och Burberry-gubbar och konstiga killar med blå papegojor på axlarna. Och jag klagar verkligen inte. För några veckor sen fick vi tvåtusen lådor levererade från Holland som vi öppnat en för en, larmat varje plagg, vikt och sorterat i lådor, skickat ner till butiken, fixat, sorterat mer och slitit rätt hårt. Men nu börjar det faktiskt likna någonting, och på torsdag ska vi öppna. Känns sjukt i och med att det fortfarande är ganska mycket kvar att göra, men med lite abra kadabra kommer det bli asbra i slutändan. På måndag ska jag välja jobbkläder (vi får några outfits från företaget) och jag är jättenervös, för vi får endast välja av det som finns på lagret och vi är 50 pers som ska ha kläder. Så igår gick jag runt och gömde grejer som jag vill välja på måndag, haha. IN YOUR FACES, kollegor – I’m gonna look awesome.

Stockroom.

Shanna fixar. 

Mina små croissanter Sabrine och Arnaud. 

Fitting rooms med handmålade tapeter.

Ledig dag

Ledig dag inleds med soligt väder, yoghurt, kokt ägg och rostad macka. Innan klockan blir för mycket ska jag försöka göra mig i ordning och åka till Ikea i Croydon och köpa glögg, för i helgen är det advent, babies! Ingen advent utan glögg. Jag svär på att glöggen kommer vara slut när jag kommer. Ikea säljer förresten inte AWESOME SVENSK MAT längre, utan bara från sitt eget märke. Det betyder ingen Aladdin-ask i jul. Det kommer bli hårt, i och med att ja faktiskt kommer fira min första jul hemifrån i år. Men jul i London – we’ll make it a good one.

Söndagspromenad

Flyttade förra veckan in i vår nya, fina, awesome lägenhet i Streatham Common, och förra söndagen (på min fina flatmate Linneas födelsedag) tog vi en promenad i parken som ligger fem minuter från vår farstutrapp. På denna ovanligt varma (17 grader) dag i November hittade vi en ny liten pärla i staden där parkhäng får en helt ny innebörd. Streatham Common var så mycket mer än den stora gräsplätt man ser från Streatham High Road – bakom denna fanns ännu en del av parken, där det en gång legat ett gammalt spa dit människor färdades för att dricka vatten ur Streatham Commons tre källor, för att bli friska och krya. Spännande, tyckte vi på (den närliggande) redaktionen!

Söndag hos helgonen

Lediga söndagar i London betyder en sak: Söndagsutflykt!

I norra London ligger det vackra området Highgate med pittoreska stenhus och stora våningshus i korsvirke. När jag och Linn gick av vid tunnelbanestationen Archway, där vi tidigare aldrig satt vår fot, insåg vi med förvåning att det finns så mycket i London som återstår att se. Highgate visade sig vara ett underbart område där jag gärna skulle kunna spendera många kvällar i ett hus, framför brasan med någon jag tycker om, en katt och två koppar choklad. Den här dagen spenderades dock utomhus, då jag och Linn besökte Highgate Cemetery; en stor gravplats där många berömda personer har sin sista vila. Ett fint tips om man vill göra något i London som är lite annorlunda!

 Douglas Adams, författare till Liftarens Guide till Galaxen

__________________________________________________________________________________

Resten av helgen har för övrigt varit fin! Jag har hunnit med att se på Paranormal Activity 1 & 2, ätit FroYo (Frozen Yoghurt) hos Sara, varit på Westfield Shopping Center samt gått på dejt med en holländsk, halvgrekisk modell med mongoliska rötter. Ja, spännande kombination. Imorgon börjar en ny vecka, och den stora höjdpunkten är nog flytten till vårt nya hus på torsdag. Det ord som bäst skulle kunna beskriva känslan över det är nog: YAAAAAAAAAAAAAAAAAAY! Känner liksom att vi gjort vår tid på hostel när man nästan bryter ihop när man kommer på att man måste duscha, i och med att det innebär följande: öppna väskan; leta efter handduk, schampoo och rena underkäder; öppna den andra väskan och hitta det man letar efter; ta på sig skor; leta efter en ledig dusch; leta efter en annan dusch i och med att den första lediga duschen man hittade var full med smuts och hår; duscha; torka av fötterna i duschen innan man stoppar dom direkt i skorna för att inte bli smutsig; gå upp halvnaken till sitt rum; möta den konstiga killen i rum 24 som gnisslar tänder och läser Göthe; vara tvungen att växla några ord med honom samtidigt som man försöker dölja det som går med handduken, som för övrigt är smutsig; gå och lägga sig. Jo, det är rätt tröttsamt efter sex veckor.

Bilder från en verkstad

Några saker kan jag konstatera efter denna arbetsvecka:

• Innebörden av att bära har blivit så mycket klarare för mig.
• 2000 lådor som ska forslas 4 våningar upp känns mer som 2 miljoner lådor som ska forslas till Pärleporten.
• Gratis lunch från företaget gör en gladare än vad man kan tro, trots att de två av tre gånger är från McDonald's och tredje gången från Domino's Pizza. Hej kalorier.
• Att sätta fast larm på alla kläderna i alla 2000 lådorna är inte lika kul som det kanske låter.
• Man kan verkligen lära känna folk bättre när man sitter stilla 8 timmar på en dag och sticker en nål genom en söm.

__________________________________________________________________________________

Livet på ett hostel har varit som så att vi bokat på, vecka efter vecka, och samtidigt som fler bokar desto svårare är det att hitta lediga rum åt oss att sova i allihop. Detta har lett till att vi flyttat runt i åtta olika rum under dessa veckor som vi bott här. Idag skedde sista flytten, och vi är inne på våra absolut sista dagar på West Two Fucking Hostel, för på torsdag flyttar vi in ett alldeles eget hus. Vår ribba har liksom sänkts så lågt att vi längtar efter att få dricka ur ett glas och ha tillgång till ett kylskåp.

Vår anspråkslösa packnings, Linn och helt okej utsikt.

Lön på kontot + Bare Escentuals Store Covent Garden = mindre på kontot

 På picknick vid Round Pond

__________________________________________________________________________________

Nu när det är Allhelgonahelg så tänkte vi ta högtiden i andakt och åka upp till en gravplats som heter Highgate Cemetary där flera berömda personer ligger begravda, bland annat Karl Marx - upphovsman till den ekonomiska och revolutionära teori som kom att kallas marxism, och författare till Das Kapital. Visste ni förresten att Kalle Marx led av hemorrojder och leverbesvär? Jag och Linn tänkte hälsa på hans gamla ben. På gravplatsen vilar även Douglas Adams - författare till min bibel Liftarens Guide Till Galaxen. Jag tänkte göra en diskret men respektfull bugning framför honom. 

Idag är det lördag och jag tänkte således kalasa till det lite och köpa färdiga BBQ-kycklinglår- och vingar och en burk creme fraiche. Creme fraichen var god, men kycklingen var tyvärr kyckling o-fraiche. Den var hårig. Jag har ätit hårig kyckling.

Den satte spikan i kistan - nu går jag och lägger mig.

1300 lådor senare...

Klockan tio i fem i morse ringde väckarklockan och tyckte att det var dags att gå upp. Efter en del meningsskiljaktigheter oss emellan tog jag mig så småningom upp ur min högst obekväma hostelsäng och tog mig till Knightsbridge och den nya butiken som vi ska öppna om några veckor. Idag kom det lådor. Massa lådor. Stora lådor, små lådor, tunga lådor, lätta lådor, lådor som kastas, lådor som bärs med översidan upp - lådor helt enkelt. Vid 12:00 hade vi lassat upp närmare 1300 stycken. Genom fyra våningar. Så det är med garvade händer och värkande axlar jag sitter och författar kvällens blogginlägg. Trevligt är dock att det bjöds på gratis lunch (Big Tasty o Co, med bacon) samt kakor, frukt och vatten, utöver den trevliga timlönen. Imorgon väntar några hundra lådor till.

Igår var min lediga dag, och det var en grå och duggig sådan. Jag och Linnea lät det inte förmörka vår äventyrslusta, utan vi styrde kosan mot det pittoreska Wimbledon Village. Det var en mysig tur som avslutades på Subway (Footlong Spicy Italian & Extra meat, sallad, tomat, gurka, rödlök, jalapeños och light mayo; Coca-Cola; White Chip Macadamia Cookie), där en nämnvärd incident är när jag råkade kasta mitt Oyster Card i soptunnan tillsammans med mina sopor. Detta följdes av Linneas skadeglada förtjusning. Jag fiskade upp det igen några minuter senare, och sen for vi tillbaka.

Nu är vi tillbaka på hostelet, och jag vill hänga mig i mitt blaskiga underlakan just av denna anledningen. Tråkigt är att det troligen inte ens skulle hålla för att hänga sig i. Men nästa vecka är det över - då flyttar vi in i vårt hus.

Måndagen har passerat, och jag önskar er alla en trevlig vecka!

This is Halloween!

Halloween. Tekniskt sett är det på måndag men idag har jag, från klockan 09:00 till sena kvällen när jag kom hem, sett fullvuxna människor i de mest makalösa utstyrslar. Bäst var ändå ett gigantiskt rullskridskotåg som åkte över Oxford Circus strax innan klockan sju idag. Liemannen åkte förbi med en skylt där det stod Free hugs - or else... Jag gillar London. Här händer det grejer.

Idag har det varit lördag på Regent Street och överklassen plus de turister som sparat sin veckopeng i två och ett halvt år har hittat till Tommy Hilfiger. Där går jag runt, tar allt med en nypa salt, trycker lite på rätt ställen och så vips så spenderar de 120 pund på en cardigan lika lätt som jag spenderar pengar på Subway när klubben har stängt. På tal om Subway har jag det här året skaffat mig ett Subcard - respekt.

Ikväll är tre av tjejerna ute och svirar - jag och Linnea sitter för tillfället hemma hos Linns goda vän Karin i Putney som så snällt har tagit emot oss i igår natt och denna natt. Hostelet där vi spenderar nätterna hade (kanske som väntat) inga bäddar just den här Halloween-helgen. Det ska tydligen vara ganska populärt att åka till London över en weekend har jag hört. Imorgon söndag är vi tillbaka där.

I veckan har tjejerna fixat ett hus åt oss. Jag säger som hon feminist-Birgitta (eller vad hon hette) från första säsongen av Robinson: "Tjejer kan!" (Tänk er detta på bred norrländska). Det var ju hon som fick alla tjejer att gadda ihop sig och rösta ut alla killar bara för att visa att kvinnor faktiskt kan. Så trots att Robinson-Jesus var så snäll så fick han åka hem. Just åka hem ska vi således också göra - just för att vi har ett nu. Den 10:e november flyttar vi in, så om två veckor har jag packat upp mina saker och ställt undan de där jävla väskorna som jag är så sjukt trött på att jag skulle kunna spy i dem, skaka runt, köra ut dem på en brinnande kärra och se dem försvinna nerför Putney High Road.

Happy Halloween.

Säg grattis till Jack - min idol och maskot

Första dagen hos Tommy

Åh, jag har då sagt hej då till mina trevliga arbetskamrater på AllSaints och igår gick jag in på Tommy Hilfiger och gjorde mitt första pass. Kände mig lite lagomt lost, men det blir väl så första dagen. Jag tröstade mig med att jag fick en tygväska och en läderinbunden bok - I am a material girl. De nya arbetskamraterna verkar vettiga. Nästa vecka drar vi på oss mjukisbyxor, gympaskor och pumpar musklerna i den nya butiken. 1000 lådor kommer på måndag. Yay. Vi ska bära. Den 24:e öppnar nya butiken. Jag ska fråga om jag får jobba i avdelningen där vi säljer Hilfiger Denim - mer skinny jeans och stickade tröjor till folket!

Här jobbar jag :)

"Det blir 2800 pund, tack!"

Jag blir lite upprörd på jobbet när vissa människor kommer in och spenderar lika mycket pengar som jag skulle kunna leva på i sex månader. Det går liksom inte att förstå ibland. I helgen var det en kvinna inne på AllSaints som spenderade närmare 28000 kronor på kläder, i ett svep. Hon borde skämmas. Jag borde daskat henne i ändan. I lördags var det Portobello Market och därav sjukt mycket folk i butiken. Vi sålde för 40000 pund under dagen.

Imorgon gör jag min sista dag på AllSaints och på tisdag går jag in i Tommy Hilfigers butik på Regent Street och lär mig allt om kassan, varorna och resten, inför vår stora kick-off i Knightsbridge i slutet av november. Den sista oktober går vi in i den nya lokalen och ska bara börja fixa i ordning ALLT inför öppningsdagen. Det ska verkligen bli askul att få ta del av detta, är sjukt glad att jag fick det här erbjudandet, och nöjd över att jag svalde min svenskhet och sa upp mig på AllSaints. Jag kommer dock sakna gänget som jobbar där, dom är himla trevliga.

Inatt drömde jag att jag gjorde audition för American Idol. Simon Cowell var förundrad och undrade varför jag förvrängde min röst på ett så konstigt sätt. En tjej i juryn sa att jag var straight, fast såg ut som en bög, så hon var tvungen att tänka på saken. Då sa jag att om hon hade den attityden så kunde det vara, och så satte jag min stolta näsa i vädret och gick ut därifrån.

Idag har det varit en varm och solig söndag. Jag och Linnea (Nick: Linnescha) har spelat Mario Kart på min dator, och sen tog vi Linn (Nick: Länn) och Terese (Nick: Terrorese/Terror/Tenessee) med oss till Kensington Gardens där vi hyrde cyklar och tog en timslång cykeltur. Det var inte dåligt ska jag säga.

I helgen är det Halloween, och jag vill ha en lägenhet. JA, vi bor fortfarande på hostel. JA, vi jobbar på det. Vi har varit hos några mäklare som hjälpt oss lite, men det är svårt att hitta något som är borde stort och trevligt. Vi kör på.

Over & Out.