Lilla London till Stora London

Om jag hör ordet expressvisit kommer jag nog osökt att tänka på helgen som precis gått. Fredaglördagsöndagmåndagtisdag gick precis lika fort som det går att säga det. Idag var det mestadels hemfärd på agendan, vilket är så fruktansvärt passivt att jag var tvungen att blanda in lite trevliga inslag, som frukost med mamma innan tåget gick, och en snabb fika med Dan i Göteborg innan flygbussen mot Säve (världens minsta flygplats?). Jag trodde att det skulle bli jobbigt att flyga tillbaka till London efter att ha haft en så bra helg i Sverige, men det var med lite vidgade vyer jag satte mig på planet mot Stansted och blickade fram mot framtiden. Så det kändes ändå bra. Och om jag hade något tvivel kvar så försvann det när jag sent på kvällen hoppade på en dubbeldeckare på Liverpool Street och graciöst snärtade mitt Oyster Card mot läsaren som så monotont svarade med ett pip, och jag visste att jag var tillbaka i Europas huvudstad. London är något i sig.