En dag i Stockholm

Så vi har alltså traskat en bra bit in i september och jag inser att på ett år har jag varit hemma i Sverige en enda gång. Detta fick mig att få lite plötslig ångest och åh-jag-tar-min-släkt-och-mina-vänner-för-givet-panik, så jag tog mina slantar och inkasserade dom för en flygbiljett hem till Svedala. En snabbvisit på fem dagar sådär. Och säg mig, vad kan det betyda att närhelst jag åker hem till Sverige och hälsar på, att jag alltid planerar in en extra dag att spendera i Stockholm? Vad är det med vår mystiska huvudstad som alltid drar mig hit? Och om kommande dagar i Stockholm kommer bli lika trevliga som den varit idag känner jag mig positiv till hela grejen. Lunchade med min gamla barndomsvän Linn som kom in från Uppsala, Linn 2 kom med bussen från Karlstad och tillsammans med gamla klasskompisarna Frida och Emeli hade vi klassisk gammal tjejkväll och utgång på Kolingsborg. FAN alltså, va trevligt. Eller mulligt, om man ska tala lokalt språk. Urmulligt.