Besked från STDH

Hur gick det på min audition egentligen?

Den 13:e mars stod jag i ett rum i en byggnad på Valhallavägen i Stockholm och sade att mitt namn var Cancer. Detta var alltså min monolog. Vissa av er känner säkert igen den. Ni kan titta på den här.

Hur som helst tyckte jag det gick riktigt bra. För någon vecka sen fick jag besked.
Den här gången gick jag inte vidare.

Är naturligtvis besviken. Jättebesviken. Trots att jag vet att det är väldigt svårt att komma in, och trots att det bara var första gången jag sökte så blev jag besviken. Men det ska man bli, det är ett gott tecken. Det jag ska göra nu är att resa mig igen, lite som Torsten Flinck. Och nästa år ska jag gå dit och köra ännu hårdare. Våran provvärd berättade ju att han hade sökt nio gånger innan han kom in. Nio år. Så min resa har ju bara börjat.

Detta betyder alltså att jag har ännu ett år att slå ihjäl, och vad betyder det? LONDON!
Nej, om jag ska vara ärlig så vet jag inte. Jag har sökt till Disneyland Paris några gånger, och det har gått väldigt bra. Jag kanske skulle ge det en ärlig chans, överge fish&chips och börja käka croissant ett tag? Ta tåget till Paris och bo där några månader, jobba, leva och lära mig franska? Vem vet. Annars är ju Stockholm även en trevlig stad. Undrar vad Stockholm skulle kunna erbjuda?

En sak jag känner mig säker på är i alla fall att jag har kreativitet fängslad inom mig och den vill ut.

Slänger upp lite bilder på mig in action, in the good old days. Från Bröderna Lejonhjärta, By Jeeves samt The Rocky Horror Show.