En kväll som denna - en av många likadana, inser jag att jag är i ett skede av livet då jag har allting framför mig, hela världen att åka till, och inte minst friheten att göra precis vad jag vill. Kommer jag någonsin behöva be om någonting mer än så? Jag vill inte vara 80 år gammal och ångra saker jag aldrig gjorde. Jag önskar att det vore så självklart för alla. Jag tänker inte göra mig besviken.
Jag ska sova nu, världen. Men jag kommer snart. Jag kommer.
Häll jäääää! Doooiiiiit! Men föfan, glöm inte "att"-en på vägen!
ReplyDeletegu vad det inlägget gjorde mig taggad!
ReplyDelete