Amos Lee @ O2 Empire Shepherd’s Bush

Har då lyssnat på en relativt okänd soul/blues/singer-songwriter vid namn Amos Lee sedan många år tillbaka. En artist som aldrig kommit till Sverige. Då är det awesome att man bor i London, dit han faktiskt kommer. Jag älskar London. Jag måste gå på mer konserter, det är så sjukt uppiggande och inspirerande! På tal om konserter så vill jag informera alla Londonsvenskar om att allas våra svenska rockfavoriter The Sounds med Maja Ivarsson i spetsen kommer till London i februari. Jag och mina vänner var på deras spelning i London förra året, på klubben Koko i Camden – en helt oförglömlig kväll då hela golvet var fullt med svenskar som skrek “Sverige! Sverige! Sverige!”. Dagens tips!

“Nothing is more powerful than beauty in a wicked world”

Tommy Hilfiger Christmas Party

Kan ju inte beskriva Tommys julfest med ordet medelmåtta. Det vore orättvist. Mat på italiensk restaurang vid Piccadilly Circus (favorit var helfriterad mozzarella och friterad squash), öl och vin, vin på The Gem, drinkar och Zambucca på Madame Jojo’s och dimmigt fullkomligt galet ös på Fire. Två timmars resa hem på grund av utmattning och sömnbrist (se karta nedan). Förstörd dag efteråt. Det var det värt!

En dag runt St Pauls

När en ledig dag börjar med att man klockan halv tio drar upp rullgardinen i sitt rum och möts av strålande solsken och blå himmel så är det ju inte konstigt att man får lusten att åka och titta på döda bebisar och konserverade fötter. Eller är det bara jag? Hur som helst så vek jag mig för impulsen och tog mig med flatmate 1; Snara, och flatmate 2; Snibben, till The Royal College of Surgeons och gick på The Hunterian Museum – ett museum efter Londonbaserade vetenskapsmannen John Hunter som verkade på 1700-talet. Här möttes vi av många spännande bevaringar till eftervärlden.

Glad kille med visitor badge

Äckligt djurfoster

Mini-skelett

Strutsrövhål

Bröstvårta

Freak-skalle

Äckliga alienliknande mini-bebisar

Ledsen konserverad bebis

Efter denna resa med värdefullt historiskt utbyte tog vi fötterna och begav oss mot St Pauls Cathedral och köpcentret One New Change, vars takterass bjuder på en fin utsikt över London. Detta är även det köpcenter där jag spenderade en månad på Salladsbaren SumoSalad, en kortlivad karriär som vi ska tala mindre om. Efter en Meatball Marinara på Subway mötte vi upp flatmate 3; Terror, och avslutade dagen på nya pärlan i London: Tea – ett litet och mysigt cafe bakom St Pauls Cathedral som serverade ett stort utbud av spännande teer – ett tips till dig som är i krokarna! Morotskakan är dessutom väldigt god.

One New View

Terror och Snara

Laterz.

Tog ett tåg

Ledig söndag i London betyder söndagsutflykt. Den här dagen styrde jag, Sara och Linnea kosan sydväst och åkte till Windsor – en pittoresk liten by där landets kungafamilj spenderar mestadelen av sin tid i det berömda Windsor Castle. Nej, de bor faktiskt inte i Buckingham Palace hela tiden. Jag förstår dock inte varför de ska ha två så kolossala slott. Tänk stackars drottningen som måste städa alla rum. I Windsor tog vi en shoppingrunda, jag hittade vantar på Accesorize och Linnea och Sara gick lös på H&M. Hamburgare på Wetherspoons gick ner lätt som en plätt och en trevlig fika på mysiga The Crooked House of Windsorfick avsluta dagen. Toppen!

Masked ball 2012 @ Paradise, Kilburn Lane

Efter att ha slutat tidigare på jobbet och knäckt två öl på tåget hem gjorde vi oss i ordning och drog på årets nyårsfest i Kilburn, på klubben Paradise. Nog för att vi var skeptiska när vi fick kliva av en station för tidigt och gå resten av biten genom ett ödelagt bostadsområde för att hitta rätt. Men när vi väl knutit maskerna och kommit in genom entrén så möttes vi av ett välfyllt ställe på tre våningar med konstiga gamla lampor, målningar, nedsutta skinnfåtöljer och muskig inredning. 10, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1 – gott nytt år!