Accepted at AMDA!

"Du har fått brev från AMDA", säger Mamma när hon kommer innanför dörren med posten.
Relativt lugn låter jag det ligga på bordet några minuter innan jag metodiskt sprättar upp det. Ur kuvertet glider en mapp. Inuti mappen finner jag flera olika dokument. På det översta i högen läser jag:

"Dear Olle,
I am pleased to inform you that you have been accepted for admission to AMDA College and Conservatory of the Performing Arts. Based on the result of your audition, we are offering you acceptance in the Studio Certificate Program. We offer you a unique opportunity to participate in a vital and comprehensive curriculum in one of the world's most important and exciting cities."

Jag kände att det var startskottet på något nytt, då när jag gjorde audition för AMDA. Inte bara det att min audition gick väldigt bra, utan det kändes i hela kroppen som att 2013 på riktigt är året då det kommer hända saker. Från att från förra året söka endast en scenskola i Stockholm, skulle jag nu söka hela åtta skolor i New York och London. Och allt har börjat på bästa tänkbara sätt; jag har kommit in på den allra första!

Vad innebär det här nu då? Jo, det innebär att jag nu är garanterad en plats på AMDA i New York till hösten, där jag i så fall kommer gå en tvåårig skådespelarutbildning. Efter det kan jag välja helt fritt om jag vill gå två år till - i Los Angeles. Förutom att jag blivit antagen har jag även tilldelats ett årligt stipendium på ett antal tusen dollar som förnyas för varje år. Jag är jätteglad, och stolt!

"När åker du?" frågar vissa nu.
Ja, riktigt så enkelt är det ju inte. Vi får inte glömma att jag har sju auditions till andra skolor kvar, både i New York och London. I ett drömscenario kommer jag i slutet att kunna välja mellan olika skolor - beroende på vad jag vill med min utbildning. Men sen ska jag även ansöka om uppehållstillstånd (Visa), stipendier, lån och bidrag för att försäkra mig om att jag kommer kunna betala den hiskeliga kursavgift som AMDA tar ut. Jag är såklart fast besluten om att jag kommer hitta ett sätt att fixa allting på - jag skulle aldrig tillåta mig själv att gå miste om en sån här chans. Om jag nu inte kommer in någon annanstans så vet jag vart jag kan ta vägen. Det är med upprymdhet som jag tänker på hösten och vet att jag kommer ta tag i min karriär på allvar.

___

"You've got a letter from AMDA" Mum says as she comes through the door with the post.
Rather calm I let it rest on the table before I methodically rip it open. Out of the envelope falls a folder. Inside the folder there are several documents. On the first one I read:


"Dear Olle,
I am pleased to inform you that you have been accepted for admission to AMDA College and Conservatory of the Performing Arts. Based on the result of your audition, we are offering you acceptance in the Studio Certificate Program. We offer you a unique opportunity to participate in a vital and comprehensive curriculum in one of the world's most important and exciting cities."

I felt like it was the start of something new, back when I did my audition for AMDA. Not just that the audition went well, my whole body just told me that 2013 will be the year when things will start happening. From applying to only one school in Stockholm last year, I was about to audition for eight schools in New York and London. And everything has started off in the best way possible; I've been accepted at the very first one.

So what does this mean? It means that I'm guaranteed a place at AMDA in New York for the coming fall, where I will attend a two-year acting course. After that I can choose if I want to take two additional years - in Los Angeles. Except my acceptance I've also been granted a scholarship of a couple of thousand dollars that renews itself each year. I'm so happy, and proud!


"When are you leaving?" some might ask.
Well, it's not that easy. Let's not forget that I still have seven auditions left for other schools, both in New York and London. In a dream scenario I would be able to choose from a bunch of them in the end, depending on what I want with my education. I also need to apply for Visa, scholarships, loans and grants to be able to pay the horrific fee at AMDA. I am obviously determined that I will find a way to sort all of this out - I would never allow myself to fall out on a chance like this. If I don't get in anywhere else I know where I can go. It is with excitement I'm thinking about next fall knowing that I will pursue my career, for real.

___

In the slopes

Ibland så gillar jag att vara ursvensk och åka och svenska mig riktigt i en skidbacke. Min vän Linn har typ aldrig stått på ett par skidor nästan, vilket för mig är ofattbart - är det inte som Svenne en obligatorisk sak att kunna, som cykling? Kanske inte. Jag kanske bara alltid haft förmånen att bo inte alltför många timmar från närmsta skidbacke.
Idag tog vi en tur till en sådan, bara några timmar från Karlstad - Hovfjället. Terror och Snara gjorde mig sällskap och vi hade en asfin dag på skidorna. Måste åka igen innan säsongen är över.

___

Sometimes I like to be a typical Swede and go and be Swedish in a slope. My friend Linn has barely stood on a pair of skies, which is unbelievable to me - as a Swede, isn't knowing how to ski a mandatory thing, like knowing how to ride a bike? Perhaps not. Maybe I've just been fortunate enough to have lived not too far away from the nearest ski resort.

Today we took a trip to one of those, a mere two 1½ hour from Karlstad - Hovfjället. Terror and Snara made me company and we had an awesome day. I have to go again before the season's over.

___

White stripes

Sock it to me

It's a new year

Efter många nyår som spenderats på ett iskallt torg i Karlstad för att sen tappa bort varandra och sen surt få stå och vänta på Burger King så tänkte vi denna gång att vi skulle ordna till en god trerättersmiddag och ha spelkväll. Föredetta flatmate Terror bjöd in till sitt hem där vi fick en fin kväll i goda vänners lag med tipspromenad, trevlig mat och het action till Trivial Pursuit och Med Andra Ord. Strax innan tolvslaget tittade vi på vår obligatoriska Youtube-lista med gråtande katt- och regnbågsälskare, gnäggande asiat-transvestiter och perverst dubbade barnklassiker, för att sedan välkomna det nya året med raketer och tomtebloss.
En perfekt lagom start på ett år som jag känner kommer bli fyllt av hektisk härlighet!

___

After many New Years Eve's spent on a freezing town square in Karlstad, looking for your friends long gone in the crowd, and ending up waiting pissed at Burger King, we decided that we this time were gonna make a three course meal and play parlour games. Ex flatmate Terror invited us all into her home where us friends had a good night with a quiz walk, tasty food and fiery action with Trivial Pursuit and Med Andra Ord. Just before twelve o'clock we watched our obligatory Youtube-list with crying cat- and rainbow-lovers, whinnying Asian transvestites and perverse dubbed children's classics, and then welcomed the new year with fireworks.

A perfectly adequate start of a year whom I'm positive will be filled with hectic splendours!

___

Totally back

Man vet att man är hemkommen när ett glas vin kostar 72 kronor och ett coverband spelar irländskt/rock'n'roll. Jag drack fyra koppar te för att liksom bryta mig loss från normen.
Trevlig kväll med gamla vänner på Båten!

___

You know you're back home when a glass of wine is 7 pounds and a coverband is playing irish/rock'n'roll. I had four cups of tea just to break free from the norm.
Nice evening with old friends at Båten!

___

2013 - Bring it on!

Man, har det inte varit ett händelserikt år som vanligt? Ytterligare en vår, sommar och höst har spenderats i London och slutligen är jag tillbaks i Sverige, tillbaks här på bloggen, och är relativt lugn över tillvaron. Det kommer fetare uppdateringar senare - det kommer hända galna grejer och jag är så peppad! Vänta bara tills jag får berätta om min audition till AMDA - American Musical & Dramatic Academy, som jag gjorde den 15 December. Nästa år kommer gå i samma stuk, och det känns som att det är nu det kommer hända - jag har aldrig känt mig mer peppad på framtiden än just nu. LET'S ROLL!

Man, has it not been an eventful year as usual? Another spring, summer and autumn have gone in London, and now I'm finally back in Sweden, back on this blog, and am rather calm about life. There will be massive updates later - there are crazy things going on and I'm so excited! I can't wait to tell y'all about my audition for AMDA - American Musical & Dramatic Academy, that I went to on the 15:th of December. Next year will elapse in the same style, and I feel like it's going to happen now - I've never felt more excited about the future! LET'S ROLL!

Latest news!

I'll be moving back to Sweden at the 18:th of December to spend the holidays at home. After that a hectic period of auditions to drama institutes worldwide will follow. I'll be returning to this blog and I will start to blog in English under my Swedish posts. So noone's gonna miss out! See you in December!

Kommer flytta tillbaka till Sverige den 18:e December och spendera julen hemmavids. Efter det börjar en intensiv process med auditions till dramainstitut världen över. Jag kommer återgå till denna bloggen och jag tänker också börja blogga på engelska under mina svenska inlägg, så ingen missar något! Ses i december!

/Olle

Olle's leaving soirée

Efter en riktigt bra start på dagen i form av en lyckad audition till AMDA så var det dags att återvända till verkligheten. På tisdag ska jag ju faktiskt åka hem, och jag har definitivt inte fattat det än. Dock känns det bättre än förra gången jag flyttade hem (sommaren 2011). Då kände jag att jag inte alls var färdig med London. Det känner jag inte nu heller, men jag har en mer långsiktig plan nu än vad jag hade då, och det känns bra. Nu åker jag hem för att ladda, och komma tillbaka - starkare.

Ikväll var det dags för Olle's leaving soirée, ett obligatoriskt hej då-party till min ära. Bjöd in gamla vänner, kollegor och löst folk och började med drinkar på baren The Heights i St George's Hotel i Marylebone, innan vi drog oss vidare, sänkte ribban och slutade på Heaven - one night at Heaven and the world's your oyster!

Fan vad jag kommer sakna alla.

___

After a great start of the day with a successful audition for AMDA it was time to return to reality. I'm actually going home on Tuesday, and I definitely haven't realized yet. It feels better than last time I was going home though (summer 2011). Back then I didn't feel done with London. I don't now either, but I have a better long-term plan now then what I had then, and that feels good. I'm going home to charge my batteries, to be able to go back - stronger.

Tonight was the night for Olle's leaving soirée, a compulsory leaving party in my honor. I invited old friends, colleagues and others  and started out with drinks at the bar The Heights @ St George's Hotel in Marylebone, before we lowered the bar and moved on to Heaven - one night at Heaven and the world's your oyster!

Damn, I'll miss everyone.

___

 The Social Club

Audition for AMDA

Jamen GUD vad jag har tjatat om det här, men nu var det verkligen dags! Mitt startskott i min auditionturné ekade över London när jag kravlade mig ur sängen tidigt denna lördagsmorgon. Min lägenhet har varit kaos. Vi hade precis fått ny landlord som bestämt sig för att renovera hela huset - med oss i. Nymålade dörrar, plankor, klinkers och slipdamm typ överallt. Ja, jag vaknade med klägg i ögonen varje dag, så jävla skitigt och äckligt. Hur som helst så hade jag ändå kunnat öva på mina monologer och kände mig redo för denna kraftmätning med andra hungriga performers!

Strax innan klockan halv nio hade jag kommit upp ur tunnelbanan och strosade mot Marriott Hotel där min audition skulle äga rum. Gångavstånd från Westminster Station och utsikt över Big Ben skulle det vara, vilket det var. Marriott visade sig vara ett fantastiskt ställe, där de tog emot oss och visade oss var AMDA:s auditions skulle äga rum. Jag kom ju dit själv och blev med ens lite nervös när jag strosade genom mattbeklädda korridorer med ljuskronor, och till slut hittade den skara som utgjorde min konkurrens. AMDA hade ordnat stor frukostbuffé till alla sökande och deras respektive, vilket ju är ett fruktansvärt slöseri med mat i och med att alla bara skulle börja kräkas ifall de åt nånting, så nervös som man är inför en audition.

Jag ska inte bli långrandig: DET GICK SKITBRA! Vi blev snart visade till rummet där vår audition skulle äga rum. Där inne satt det en man och en kamera. Jag läste mina två monologer, en Shakespeare och en modern, hade en personlig intervju och mer än så var det inte. Men det kändes hur som helst jättebra och jag är supernöjd. Jag har spenderat så mycket pengar på just den här sökningen så det kändes fint att jag inte kastade dom i sjön. Efteråt ringde mamma och var mer nervös än vad jag varit under hela morgonen och blev förmodligen gladare än mig när hon fick höra hur bra det gick, haha! Gulle!
Nu är det någon månads väntetid, och sen får jag veta om jag får leva The American Dream i höst eller inte! CRAZAAAY!

___

Dear GOD, I've been talking about this over and over, but this was it! I really premiered my audition tour this Saturday when I crawled out of bed. My flat has been chaos. We had just got a new landlord who decided to renovate the whole apartment while we still lived there. Fresh paint, piles of tiles and dust everywhere. I woke up with gore in my eyes every morning, fucking filthy mess. Anyway, I had still been able to practice on my monologues and felt ready for battling some performing rivals.

Just before 8:30 I got out from the tube and strolled towards The Marriott Hotel where my audition would take place. Walking distance from Westminster Station and with a view over the Big Ben, is what the description said, and it was true to its words. Marriott was an astonishing hotel, where the staff showed us where the auditions for AMDA were held. I was there alone and as I walked down carpeted hallways with chandeliers I started to feel a bit nervous. I finally found the crowd that was my competition, in a room where AMDA had arranged a big breakfast buffet for us. A total waste of food since everyone would just start vomiting if they had a bite, considering how nervous you get prior to an audition.

I'll try not to be too verbose: IT WENT SO WELL! We were soon showed to the room where the audition was held. There was a man from the admissions office in there with a camera, I read my two monologues, had a private interview and that was it. It felt really good and I'm very pleased. I've spent so much money on this single audition so it's nice to feel they haven't gone to a waste. My mum called just after the interview, even more nervous than I'd been, and went more crazy than me when I told her everything went well, haha! Cutie!
It'll be about a month until they notify me if I'll be living the American Dream next fall or not! CRAZAAAY!

___

Modeling @ Vidal Sassoon

Stod på jobbet och vek väl någon jävla v-ringad kashmirtröja när min vän och frisör Angelina kom in med sina, av sina glasögon, gulligt förstorade ögon och sa "OLLE! I need your help tomorrow!" Hon skulle göra sitt exjobb på Vidal Sassoon Academy och behövde akut en modell. "Jag är ledig imorgon!" sa jag och så fick det bli. Det är ju synd att tacka nej till gratis klippning, färgning och plåtning.

Det var kul, och dom sminkade mig och skvätte massa färg på mig, jag kände mig som Pink i hennes video till Try, haha! Slänger även upp lite bilder från Angelinas presentation.

___

Was standing at work, probably folding some fucking v-neck cashmere jumper when my friend and hairdresser Angelina came in with her, by her glasses, cute enlarged eyes and said "OLLE! I need your help tomorrow!" She was about to do her exam at Vidal Sassoon Academy och was in great need of a model. "I'm off tomorrow!" I replied, and so it was. It's a shame to decline a free cut, colour and photoshoot.

It was fun, they did my make-up and splashed all this paint on me, I felt like Pink in her video for Try, haha! Also uploading some pics from Angelina's presentation.

___