Going British again, folks...

Då var det avklarat. Har verkligen satt spiken i kistan så att säga. Har dock vetat ända sen maj att det skulle hända förr eller senare. Världen väntar på mig, och nog är London en större portal till den än vad Karlstad är? Så nu är det avklarat. Biljett (enkel) är införskaffad. Den 12:e September lyfter jag från Stockholm och landar i London. Och sen börjar ännu ett nytt kapitel i livet.

Vad jag ska göra där den här gången? Ingen aning. Och det känns jävligt bra.

Sluta slå min stad i spillror!

Det har figurerat väldigt mycket hat på sista tiden. Först incidenterna i Oslo, där jag har både släkt och vänner, och nu mitt kära London, som jag planerat att återvända till om en månad. Det känns ju inte särskilt roligt att planera en resa till en stad där det är mer eller mindre krig. Folk blir nerslagna och rånade, soptunnor, bilar och byggnader blir påtända och folk attackerar polisen. Jag hade liksom tänkt köpa flygbiljett idag, men det blir det ju inte tal om förrän kravallerna har lagt sig. Skulle vilja säga som min kompis Alvar skulle sagt: Men sluta, de e inge joligt!

Veckans dikt v.31

Oh, du modige marsvin
Som en solstråle är ditt flin
glädjen i mitt liv
"Ber om tystnad", sa haren
"Det är väl förjävligt när Grums förvandlas till
våldets epicentrum inom kärnkraftverkets vägar"
Tjofadderittan blöjbarn

Parada åt mig idag!

Medan Stockholm gungar sitter jag hemma på lilla Herrhagen och käkar god tacos med en ännu godare vän. På en fredagkväll tycker de stora tv-kanalerna att det är trevligt att visa Bones, Smallville och Den Galna Professorn 2. Det är i sådana lägen man inte ska underskatta Kunskapskanalen. Ikväll gick en otroligt intressant och berörande dokumentär om upproret vid Stonewall Inn i New York; en händelse som i tider som denna hyllas lite extra, kan jag hoppas.

För 42 år sedan var det någon som fick nog. Nog på att behandlas som skit, som en böld på samhället, som något sjukt, äckligt sekret som den normala helylleeliten i de amerikanska städerna och förorterna hostat upp av misstag. Denna kväll gjorde polisen en razzia mot en gaypub i New York, vid namn Stonewall Inn - ett ställe som fungerade som en oas i en sjuk moralöken för de människor som någonstans förstod att samhället var sjukt, inte dem själva. Istället för att skingras, splittras, förkastas och gå hem med svansen mellan benen gick våra dåtida flator, bögar och transor upp i kamp och slogs för det de visste var rätt. Upproret pågick i flera dagar, och för att knyta ihop påsen arrangerades en marsch - en marsch för att främja jämlikhet och kärlek. New York-borna skådade världens första Pride-parad.

Det kanske är tack vare dessa människor som jag kan gå nerför min egen gata som den jag är. Inte bara jag, utan alla de som (oberoende av läggning, härkomst, religion etc.) någon gång känt sig som ett punkterat femte hjul på samhället. Om det är några jag skulle vilja parada nerför en gata för, så är det för dessa tappra, modiga människor som en gång stod upp för min skull.

Leve revolutionen!


    

Stolthet 2011

Jag tänker tyvärr inte åka och känna mig stolt i en vecka.
Jag tänker göra det hela året om.

Var med mig, systrar och bröder av 2011!
Vem du än är så finns det ingen som är lika unik som du.

Veckans dikt v.30

Oh, du spikade sparv
som giftglansigt åt en larv
Alla babblar som stålverkets lagar
Men...
Suddelisuddelisuddelisuddelisudd
Allah är en giftsnok vid vrålande navel med ludd
Sverker han nyser
Janne han fryser
Strumpor och rumpor och Roomservice lyser
Slipsar är snea
Vrålar gör Svea
Garderoben är så full med kludd

Visste ni detta om mig?

Fun facts om Olle Roberg!
Visste ni att...

• Mitt namn är Olle Roberg, men att jag fram till 15 års ålder hette Olle Persson?
• Att jag 2004 skickade in ett bidrag till Lilla Melodifestivalen och hamnade bland de 150 bästa bidragen?
• Att jag tänkte flytta till Stockholm när jag var 16, för att börja på Kulturamas musikallinje på gymnasiet?
• Att jag under en hel termin 2010 dansade balett tillsammans med tolvåriga tjejer?
• Att Anders Lundin har gett mig en sned blick?
• Att jag en gång blev fett irriterad på Peter Siepen som snappade åt sig en semla som jag hade siktat in mig på?
• Att jag varit sångare i bandet April Hours som bl.a. haft en låt som Veckans Demo på en webbradiostation i Bollnäs två veckor i rad, på lyssnarnas begäran?
• Att jag under ett år hade ett långdistansförhållande i Stockholm?
• Att jag blev så förälskad i serien Skins när jag var 17, att jag hade seriösa planer på att åka till Bristol som utbytesstudent?
• Att jag varit emo?
• Att jag fått jättemycket beröm av en skådespelare som senare tog livet av sig?
• Att jag ville bli arkeolog när jag var liten?
• Att jag var nära på att söka till tv-serien Andra Avenyn när de hade audition?
• Att jag 2002 (11 år gammal) skrev på en roman som handlade om en kille i West Virginia som spelade baseboll som sen började hitta mystiska tyglappar från en trollkarl? 
• Att jag fick tag på en biljett till en av Michael Jacksons konserter i London, för ca 3500 kronor?
• Att jag fick VG i de båda vitt skilda ämnena teknik och musik på högstadiet?
• Att jag blivit dissad av Lasse Åberg när jag bad om hans autograf?
• Att jag stod längst fram på Tom Jones konsert i Rottneros Park när jag var 9 år gammal?
• Att jag en gång packade upp en present på min klasskompis födelsedagskalas i lågstadiet och började leka med den?
• Att klockan är mycket och jag borde sova?

Over and out!

Galen helg! Vad blir'e?

Okej. Det händer grejer i världen. It's a fact. Men vad blir'e?

På en fredag blir Oslo typ sönderbombat och massa ungdomar blir nermejade av nån jävla galning. Vad blir'e? Det blir plötsligt så nära inpå när det händer 25 mil bort. Det blir så nära inpå när mina kompisar befinner sig på jobbet i Oslo Centrum och får lock i öronen. Det blir så nära inpå när min egen bror vaknar av smällen några kvarter bort. Vad blir'e då, undrar jag?

Amy Winehouse har hittats död i sin lägenhet i London idag. Vad blir'e?

En massa tråkiga och hemska saker händer ute i världen, och så är man själv på bröllop. Jopp, idag har systerns kompis knutit banden med sin make, uppe i Töcksfors. Tio mil västerut är det fortfarande total jävla kaos, hela Oslo är en krigszon typ. Och så är Amy Winehouse död också. Snacka om blandad dag. Kan väl skatta mig lycklig att jag får gå på bröllop och ha det jättetrevligt när andra är i upplösningstillstånd.

Den här helgen är inte ens slut än. Imorgon är det söndag. Undrar vad som kommer hända då?

Veckans dikt v.29

Oh, du fräsige mustasch

Din snorbroms är som bandage
som lindrar alla lår i mitt stjärta

Hästen skvätter som fuktig ängsmark
och Lurvas han knarkar som VD:n för Milko
bort i Borås, med en gås

Och du och jag och Herr Ärta
Vi, oh, vi, vi kan smärta
För denna dikt
som jag skrivit i vikt
är ju tillägnad dig, Fröken Berta

Veckans dikt v.28

Oh, du halsbrytande hammare
Fläkta mig i din kammare
Som en golgökande Ghandi-grammofon
Jag tager ett lån
Av äckelhamrade skamfilade
potatisnäsa som sträckbilade
till Istanbul med kistan full av spån
Nu går vi härifrån
Hej på dig Edla
Du är en kiss

Konstiga funderingar

Jag sitter och funderar på saker. Jag brukar gilla det, just att fundera på saker och oftast dra saker alldeles för långt och bara tänka mig hur allting skulle bli om man gjorde si eller så.
Jag har en väldigt rolig historia om det faktiskt, om en gång när jag skulle rätta till mitt underlakan i sängen innan jag skulle lägga mig och sova. Då drog jag ut sängen för att komma åt på insidan, och då lät det lite i golvet från sängmeden. Det måste mina grannar ha hört där nere, tänkte jag. Tänk om de just nu undrar vad det är? Tänk om de hör det där ljudet varje kväll och undrar så vad det är att dom inte kan sova? Tänk om de hyr in massa experter med nån seismologisk utrustning bara för att mäta av vibrationerna i taket och försöka luska ut vad det är för något som låter? Eller tänk om de har blivit så paranoida av lätet att de inte kan sova utan att ha hört det? Tänk om de bryter sig in i min lägenhet när vi är på semester bara för att kunna dra i min säng, turas om att sitta en våning nedanför, höra ljudet, bli lugna och somna?
Där nånstans tyckte jag att det räckte med filosoferandet, la mig i sängen, skrynklade naturligtvis till lakanen igen, och somnade.

Veckans dikt v.27

Oh, du stökige sten
Ditt ben
är mitt sken
i mitt liv
med kiv
och saliv
Och gissa
och kissa
och smiska mig hårt
Det blir svårt,
ditt vårtiga gourmetmiddagsbord

God natt, världen

En kväll som denna - en av många likadana, inser jag att jag är i ett skede av livet då jag har allting framför mig, hela världen att åka till, och inte minst friheten att göra precis vad jag vill. Kommer jag någonsin behöva be om någonting mer än så? Jag vill inte vara 80 år gammal och ångra saker jag aldrig gjorde. Jag önskar att det vore så självklart för alla. Jag tänker inte göra mig besviken.

Jag ska sova nu, världen. Men jag kommer snart. Jag kommer.

Peace&Love

Har väl aldrig tänkt så höga tankar om att bo i tält i en vecka i Borlänge. Inte för att tanken har slagit mig ofta. Familjen hade några vänner där för länge sedan, men det minns jag knappt. Jag vet i alla fall att vi inte bodde i tält när vi var där och hälsade på.
Nu har jag bott i tält i en vecka i Borlänge och kan väl konstatera att det var roligare än vad jag tänkte mig. På köpet fick vi dessutom massa musik och bra band, skratt, bukfylla, fylla, fest 24/7, underbar stämning, nya bekantskaper, upptäckten av en ny partylåt som heter Bundisdags*, samt lärdom av det nya uttrycket mulligt*. Jag har nog aldrig varit med om att det rådigt en sådan trevlig stämning på en plats med så många olika sorters människor. Nu hände det visserligen en del tråkiga grejer under festivalen som inte rörde mig, men tyvärr är det ju sådant man får räkna med, med understruket tyvärr. Dock måste jag säga att Arvikafestivalens langos var fett mycket bättre än Peace&Loves. Man fick liksom mycket mer räkor och rom.

Nu har jag kommit hem, landat, repat, haft premiär på årets uppsättning av "I Frödings Fotspår" på Alsters Herrgård, blivit förkyld, knarkat Echinaforce, samt ätit Salsica - har verkligen glömt bort hur gott det kan vara med en fet, kryddig korv! Tack korven.

Over and out!

*Bundisdags - bredvid vårt tält bodde ett gäng Stockholmare som konstant, från morgon till kväll, spelade en och samma låt på sin stereo. Den hette Bundisdags och texten gick såhär: "Hur låter en manet? - Bloff, bloff. Hur låter en fiskmås? - Flax, flax. Hur låter en häst? Gnägg, gnägg, gnägg, gnägg. Hur låter en apa? Blärärlärlärlrärlä!" och sen skrek dom "Bundisdags! Bundisdags!" genom hela låten.

*Mulligt - ett nytt uttryck för något som är t. ex. nice, fett bra, trevligt, grymt. Vill man understryka att det är extra nice, fett bra, trevligt eller grymt kan man säga urmulligt. Också från Stockholmare. Vi kan skylla allt på Stockholmarna.